Rundbrev 1, 2011

Innehåll:


Föreståndaren har ordet


”Guds Ord fortsatte att sprida sig och tillväxa” Apg 12:24

”När de gick ut bad man dem att få höra mer om detta nästa sabbat”(13:42)

I Apostlagärningarna (Apg) berättar Lukas om den första kristna tiden. Vi får följa Petrus och Paulus och andra på deras resor. Överallt där de stannar bildas kristna församlingar. Ibland uppstår svårigheter och apostlarna flyr från en ort till en annan. Men Lukas noterar att ”Guds Ord  fortsatte att sprida sig och tillväxa” och människornas önskan är ”att få höra mer om detta nästa sabbat”. Så berättas det att när de kristna skingrades åt olika håll blev följden att Guds Ord blev känt, älskat, trott och mottaget på andra platser. Ordet fungerade såsom brinnande vedträn som tänder nya eldar. När undervisningen och predikan är fylld av Jesus Kristus, när helig Ande får tala föds en längtan hos församlingen att komma samman nästa söndag till ny gudstjänst. Dessa notiser är till stor glädje för oss: Guds Ord är levande och i rörelse, det sprids och väcker hunger hos oss. Däri ligger Kyrkans kallelse också denna dag: att sprida Guds Ord och väcka längtan efter att få höra ännu mera. När detta sker föds tron, växer och mognar och bär frukt, nämligen det eviga livet.

Snart firar vi fastlag, fastan, passionstid, stilla veckan, påsk och pingst, Det är en intensiv del av kyrkoåret. Varje tid har sin funktion. Den härlighet  som strålar omkring herdarna på ängen, följer oss nu i fastans vandring till Jesu kors på Golgata, till den tomma graven på tredje dagen, till uppståndelseliv med den levande Kristus i kraft av Andens utgjutande.

Om dessa rader nu vore ett beredelseord (inledning till syndabekännelse och avlösning i nuvarande kyrkohandbok) eller ett skriftetal i gammal ordning kunde här komma några frågor. Vill Du låta Guds Ord sprida sig till dig? Ber Du om att få höra mer om detta nästa söndag? Vi gör även en fråga om vårt ansvar som kristna: vill vi hjälpa andra att ta emot Guds Ord och väcka längtan till nästa söndag? Men veckan har också andra dagar. Därför kommer frågan: Vill Du ha både liturgi och diakoni i ditt liv? Fastan är den tid då dessa frågor kan leda oss på det eviga livets väg.

Den avgörande tron är att vi bekänner att Ordet blev människa (kött) och tog sin boning ibland oss, att Jesus Kristus är Guds Son och Marias son, vandrar till kors och uppståndelse. Allt detta möter oss i den kristna gemenskapen och därför håller vi fast vid Bibeln, Bänken, Bordet och Bönen. Den vägen finns i Apostlagärningarna 2:42.

Nils-Åke Nilsson, tf. föreståndare, fd. komminister i Bodafors och Bringetofta.

Kära vänner, bröder och systrar i Kristus


Årets julhögmässa samlade över trettiotalet och julbordsgemenskapen sträckte sig över större delen av eftermiddagen. Notera att vi inbjuder till ny jul om ett år! Nyårsaftonens knytkalasmiddag lär det bli repris på där vespern inledde middagen och i pausen mellan huvudrätt och efterrätt läste vi completorium. Till nästa år hoppas vi också få bjuda in till Trettonhelgsfirande med bibelstudieserie.

För närvarande helrestaureras Lilla Prästgården. Vattnet som ibland inte riktigt smakade på rummen är nu ett minne blott med nya vattenledningar. Nytt med dusch i Burserydsrummet!

Vår sommar blir annorlunda i år. Istället för konfirmandläger och ”Sista veckan” inbjuds ni till Bibelskola. Det blir fler gästhemsveckor med särskild kaplan. Efter sedvanligt Sång- och Musikläger hålls Pilgrimsdag med möjlighet till vandring från Nydala till G Hjälmseryd. Följande måndag Kyrka och Akademi.

Vi behöver även be om er hjälp med att sprida informationen om möjligheten att komma hit med grupper. Mänskligt att döma beror framtiden på vår förmåga att visa på huset för sådana bokningar. Huset är t.ex. idealiskt för Alpha-grupper. Håkan Sunnliden och Anette Madeland kan ställa upp som föreläsare. En dag eller ett dygn för kyrkorådet är ett annat viktigt sätt att använda huset. Det berättar vi gärna mer om. En Kalmarförsamling som ville underhålla sitt bedjande kom med en bönegrupp och var helnöjda. Alpha-gruppen brukar komma ett dygn.

Till sist måste vi uttrycka värdet av människor som för kort eller lång tid kan tänka sig vara med i såväl bedjandet som städandet. Sofia Lindegård, som nu troligtvis fortsätter ett år på kommunitetshus i England, är en av många som gjort så. Tack för gemenskap och uppmärksamma synpunkter!

Husfolket (Gabriel Fjellander, Erik Högman, Jonas Nilsson, Maria Nilsson).

Vädjan om stöd


Under de drygt 60 åren som Hjelmserydsstiftelsen har funnits har en stor del av verksamheten bekostats av gåvor, donationer och kollekter. Under stor del av tiden har stiftelsen levt ”ur hand i mun” dvs. det har aldrig funnits några stora belopp att satsa på det reguljära underhållet av våra byggnader, utan renoveringar har tvingats fram för att verksamheten överhuvudtaget ska kunna bedrivas. Därför är våra byggnader idag i stort behov av större översyn för att kunna spara pengar på akuta åtgärder i framtiden. Men hur får vi råd till detta?

Det kan vi bara åstadkomma när vi också har vänner som kan ge större gåvor, så att vi har tillräckligt med medel att satsa.

De senaste åren har vi gjort ordentliga insatser, som tömt våra reserver. Ny värmeanläggning som visserligen sparar uppvärmningskostnader, men tog hårt på ekonomin. Nya avloppsanläggningar, då de gamla inte uppfyllde miljökraven. En rejäl och nödvändig renovering av köket, samt nu senast en ombyggnad i Lilla prästgården (vänstra flygeln), då taket inte höll tätt, samt rötskador bakom altanen/källaren på baksidan. De tre senaste åren har vi detta resulterat i rejäla underskott för vår verksamhet.

Vi skulle behöva medel för att kunna planera regelbundet underhåll och därmed spara kostnader för akuta insatser.

Därför vädjar vi nu till våra vänner om större gåvor, så att vi får sådana resurser. Kom gärna ihåg stiftelsens långsiktiga planering i testamenten.

Med förvissning om att Gud ger villiga givare till den viktiga verksamhet, som Hjelmserydsstiftelsen bedriver.

Bertil Olsson Ordf.

Styrelsen: Bertil Olsson ordf o kassör, Karin Braw, Sylva Flisberg, Maria Gerdås, Birgitta Hallding, Anna Eklund, Paul-Ragnar Melin, vakant och Nils-Åke Nilsson tf förest.

Sursum Corda


Kan en gammal, sekulariserad folkyrka fönyas? Ja svarade med hänförelse en krets unga teologer för 70 år sedan. De visste att Kristi Kyrka alltid förnyas genom Guds Ord och sakrament. Detta är Guds redskap för kyrklig förnyelse. Den insikten fyllde dem med en allt övervinnande hänförelse och glädje.

En av dem var Ingvar Hector. För att förverkliga förnyelsens vision lämnade han med sin familj en trygg prästtjänst i Skåne för att flytta till en stor omodern präst-gård på det småländska höglandet. Här byggde han tillsammans med en skara trogna medarbetare och frivilliga upp ett kyrkligt centrum med daglig tidegärd i den lilla kyrkan, själavård, kurser och samlingar – allt för Kristi Kyrkas förnyelse.

Från baksidestexten till boken Sursum corda – en bok om och av Hector. Säljs på stiftelsen. Gaudete Förlag.